Dag 1 start
DAG 1
Första dagen började med att vi möttes på stationen för att glida vidare till köping och senare till västerås. Självklart var det jobbigt att säga hej då till folk på stationen och mamma var lite rörd och så. Men det gick ganska bra ändå när man fick krama om alla och säga hej då och sådär. Väl på bussen såg vi arboga glida ut ur syne och nu hade våran resa mot England. Man märkte ganska enkelt att alla var en aning nervösa men inte så farligt, utan de flesta var väldigt förväntningsfulla och det skojades friskt om vem som skulle ha finast värdfamilj och hur husen skulle se ut. Väl framme i Stockholm började alla packa av sina saker och vi började röra oss in på själva arlanda om man du kan säga så. Där inne prövade jag på något jag aldrig tidigare gjort, nämligen att hämta ut biljetten i en dator så man slipper stå i den jättelånga kön dör de flesta andra står. Smidig och bra uppfinning måste jag säga!.
Efter att vi lämnat in våra väskor så hände väll inget speciellt förutom att jag var tvungen att springa runt halva arlanda för att hitta en adapter till min laddare så jag kan ladda datorn, mobil etc.
När vi väl sitter på planet och så känns allt faktiskt väldigt bra och alla är väldigt förväntningsfulla över vad som komma skall. Så själva resan kan man väll inte säga mer om än att vi fick en ganska taskig macka till mat och att det är sjukt roligt att flyga och längtar redan tills det blir igen. (om ett par veckor då jag beger mig till cypern)
När vi väl landade i heathrow var det väldigt skönt att sträcka på benen och alla gillade att vara framme, i alla fall var det så det såg ut och verkade på folks ansiktsutryck. Efter att ha väntat på våra väskor en liten stund skyndade vi oss till platsen där vi skulle möte STS personalen och där möttes vi av 2 trevliga och ganska unga tjejer som visade oss till bussen som skulle ta oss till abbingdon. Väl framme i abbingdon öste regnet ner och alla vart på ganska dåligt humör när buss chauffören började ställa ut våra väskor i regnet. Men tillslut så insåg han att det faktiskt öste ner vatten från himlen så då lyckades han ställa in dom igen. Efter ca 15 minuters väntande hämtade våran värdfamilj upp oss från bussen, ”olyckligtvis” hade de en sportbil så jag och Mike fick åka ett par gånger fram och tillbaka för att få hem alla resväskor från bussen. Men det var riktigt bra för då lärde jag känna honom lite mer och så. Senare på kvällen berättade vi lite om oss själva och avnjöt sedan ett par hamburgare hemma hos värdfamiljen. (fam. Bloomfield)
